Lite av varje
Hejsan...jo jag hänger fortfarande med. Men jag har haft svårt att sätta matte "plats" vid datorn. Men äntligen tar hon sig lite tid att hjälpa mig tassa ner några rader.
Har lekt och busat med Zita en hel del. Tjejtrasan tar helt...
...slut på ponken. Får ju jaga som en galning efter henne...
....upp och ner och hit och dit. Men till slut blir även "gumman" trött. Då kan jag passa på att jäklas lite med henne. Men skoj har vi haft.
Sen har jag jobbat en del oxå. Matte har blivit lat...hon låter mig dra hem maten hon handlar. Men det gör inget, ponken gillar att dra skrindan. Men jag slipper..om hon ska handla mycket. Hon säger att hon inte vill slita ut mig...en sisådär 25 kg räcker att dra, tycker matte.
Häromdagen var vi ute i skogen igen. Matte band fast...
...mig vid ett träd. Sen tog hon fram tre leksaker, som jag fick nosa på...sen bara gick hon. Hon var borta jättelänge, ponken såg inte henne. Tillslut kom hon tillbaka och kopplade loss mig. Sen busade vi runt en lång stund. Plötsligt sa matte: Zack, sitt!! Sen sa hon :sök! Ponken for iväg. Hittade första leksaken,nosade sen vidare och hittade en till( men det var visst den tredje, hade missat en).
Tittade på matte och väntade på gotte, men matte såg inte riktigt glad ut. Så ponken satte nosen i backen och nosade sig bakåt...och hittade den jag missat. Och det UTAN ATT MATTE SAGT ETT ENDASTE ORD. Gissa om matte blev glad? jo, det blev hon verkligen och ponken fick sin belöning.
Sen travade vi vidare,ponken fick syn på ett träd. Matte säger ju att jag är stark som en oxe. Så jag tänkte att jag tar jobb som skogsarbetare. De brukar ju fälla träd. Så jag tänkte att jag ska minsann visa matte hur stark jag är. Sagt och gjort.....
...jag hoppade upp och försökte välta trädet. DET RÖRDE SIG INTE EN MM;MORR,GRR!!!
Så nån skogsarbetare blir det nog inte av ponken!
I dag har jag gjort nåt, som jag aldrig gjort tidigare...jag har travat bredvid matte, som har cyklat!!!!
Matte trodde inte att ponken skulle klara det, Pyttsan. Ponken travade snällt bredvid, hela långa rundan...som om jag aldrig gjort annat. Matte såg ut som ett levande frågetecken, men blev jätteglad. Ponken fick så mycket beröm (och gotte), att jag rodnade långt upp över öronen, HIHI, VOFF!!!!
Har lekt och busat med Zita en hel del. Tjejtrasan tar helt...
...slut på ponken. Får ju jaga som en galning efter henne...
....upp och ner och hit och dit. Men till slut blir även "gumman" trött. Då kan jag passa på att jäklas lite med henne. Men skoj har vi haft.
Sen har jag jobbat en del oxå. Matte har blivit lat...hon låter mig dra hem maten hon handlar. Men det gör inget, ponken gillar att dra skrindan. Men jag slipper..om hon ska handla mycket. Hon säger att hon inte vill slita ut mig...en sisådär 25 kg räcker att dra, tycker matte.
Häromdagen var vi ute i skogen igen. Matte band fast...
...mig vid ett träd. Sen tog hon fram tre leksaker, som jag fick nosa på...sen bara gick hon. Hon var borta jättelänge, ponken såg inte henne. Tillslut kom hon tillbaka och kopplade loss mig. Sen busade vi runt en lång stund. Plötsligt sa matte: Zack, sitt!! Sen sa hon :sök! Ponken for iväg. Hittade första leksaken,nosade sen vidare och hittade en till( men det var visst den tredje, hade missat en).
Tittade på matte och väntade på gotte, men matte såg inte riktigt glad ut. Så ponken satte nosen i backen och nosade sig bakåt...och hittade den jag missat. Och det UTAN ATT MATTE SAGT ETT ENDASTE ORD. Gissa om matte blev glad? jo, det blev hon verkligen och ponken fick sin belöning.
Sen travade vi vidare,ponken fick syn på ett träd. Matte säger ju att jag är stark som en oxe. Så jag tänkte att jag tar jobb som skogsarbetare. De brukar ju fälla träd. Så jag tänkte att jag ska minsann visa matte hur stark jag är. Sagt och gjort.....
...jag hoppade upp och försökte välta trädet. DET RÖRDE SIG INTE EN MM;MORR,GRR!!!
Så nån skogsarbetare blir det nog inte av ponken!
I dag har jag gjort nåt, som jag aldrig gjort tidigare...jag har travat bredvid matte, som har cyklat!!!!
Matte trodde inte att ponken skulle klara det, Pyttsan. Ponken travade snällt bredvid, hela långa rundan...som om jag aldrig gjort annat. Matte såg ut som ett levande frågetecken, men blev jätteglad. Ponken fick så mycket beröm (och gotte), att jag rodnade långt upp över öronen, HIHI, VOFF!!!!
Kommentarer
Postat av: Sussi & Hector
Hej! Tittade in för att önska er en trevlig helg =)
(Vad rädd om ditt knä ;-)
Kramis "storebror" Hector med familj.
Trackback
