Matte, alltså!!!!!!!
I måndags kväll, när matte och husse pratade, sa husse: jag vill inte stiga upp så tidigt. OK, sa matte, då går jag och Zack en långpromis så äter vi frukost senare. Blir det bra så?? Ja, sa husse. Sagt och gjort....vi gick en långpromis på lite över en timme. Mig gjorde det inget....det var jätteskönt ute,VOFF. Matte däremot, frös...det var bara 3,5 grader ute. Men när hon fått upp ångan, blev hon varmare.
MEN resten av dan blev konstig, tiderna jag har i huvudet stämde inte. Så ponken var rätt så sur hela långa dan,MORR!!!! Dessutom så ångrade husse sig. Dan stämde inte för honom heller. Nu är allt tillbaka i vanliga hjulspår, tack husse,VOOOFFFF!!!
På eftermiddagen gick vi över åkrarna och hamnade rakt in i ett....
....majsfält!!!!
Matte ville att jag skulle gå vid sidan av fältet....
...men se det ville INTE ponken!!! Jag traskade rätt in bland majsen och gick i kringelkrokar om plantorna. Matte tappade bort mig....men jag visste hela tiden var hon fanns. Man är väl för sjuttsingen utrustad med ett bra luktsinne. Jag hade jättekuligt inne bland majsen....det tog lång tid, innan....
...vi hittade en "väg" ut. Då blev det full fart på ponken. Jag kutade kors och tvärs över åkern och nosade. Hade fått upp spår efter hare/kanin.....men ingenstans fanns dom. Så vi traskade vidare. Matte ville ut från åkrarna, eftersom det var traktorer där. De spred ut gödel!!!! Fy bubblan va´de´luktade pyton!!! Men ponken är ju född NYFIKEN så...
...jag var ju bara TVUNGEN att se vad de hade för sig,VOFF!
Nu på förmiddagen var vi ute på en promenix. Matte såg i ögonvrån att ponken haltade till. Jag satte mig och matte frågade: vad är det, Zack??? Då sträckte jag upp min vänstra framtass, så matte kunde titta. En liten sten hade kilat sig fast. Matte tog bort den och så travade vi vidare. Är man en intelligent vovve, eller?????
